Här lär du dig allt om vilka spelstilar det finns inom poker och hur de skiljer sig från varandra.
En spelstil inom poker är en samling indikationer på hur du generellt agerar vid bestämda situationer vid pokerbordet. Det är viktigt att veta vad du har för spelstil och vad motståndarna har för spelstil för att du ska kunna göra bättre taktiska val.
Det finns två generella tendenser för spelstilar inom poker. Du kan vara tight eller loose, och du kan vara passiv eller aggressiv. Det är sällan du är antingen eller, för spelstilar inom poker rör sig alltid inom en skala.
Tighta pokerspelare spelar bara med händer som är riktigt bra, medan pokerspelare som är loose spelar med händer som både är bra och dåliga.
Om du är tight eller loose indikeras främst av vilka händer du spelar med, och inte lika mycket hur du synar, höjer och återhöjer när handen väl är i spel.
Passiva pokerspelare undviker generellt konfrontationer då de är rädda för att förlora, medan aggressiva pokerspelare gärna höjer och synar och inte är rädda för att riskera sina marker genom att spela riskfyllt.
Det är viktigt att du kan kategorisera hur motståndarna spelar, och hur det går till berättar vi om nu.
Börja med att kontrollera om motståndarna spelar tight eller loose. Om de spelar tight går de med i få potter och om de spelar loose går det med i många potter.
Sen tar du reda på om motståndaren är passive eller aggressive. Om spelarna generellt synar och checkar är de mer åt det passiva håller, men om spelarna ofta satsar och höjer är de mer åt det aggressiva hållet.
När du kartlagt hur dina motspelare brukar spela har du det som krävs för att lägga in alla av dem i olika fack som representerar en av fyra spelartyper.
De fyra spelartyperna inom poker är:
Ifall du vet vilken spelstil en motståndare har kan du också förutse vilka kort hon har på ett ofta träffsäkert sätt. För att nämna ett exempel har en loose-aggressive-spelare vanligtvis sämre kort när han höjer än en tight-passive-spelare som i princip bara höjer när han har bra kort.
Loose-passive-spelare går generellt med i många potter av ren nyfikenhet, men de spelar nästan aldrig aggressivt genom att exempelvis höja eller återhöja.
Spelare som är loose-passive gillar även att limpa in i potten, alltså att gå med i potten genom att endast betala så lite pengar som möjligt. Det är också vanligt att loose-passive-spelare kallas för calling stations som är ett öknamn för spelare som synar på i princip allt.
Loose-passive-spelare är ganska enkla att möta vid pokerbordet. Men att bluffa mot dem är generellt en dålig idé då de vanligtvis synar på allt inom räckhåll.
När du väl får en bra hand ska du passa på att värdebetta, det vill säga att höja så mycket du kan i syfta att mjölka ur loose-passive-spelaren på så mycket marker du kan.
Nej, det är inte bra att vara loose-passive. De är inte aggressiva nog för att bluffa, och de är med i för många potter vilket är något man förlorar stort på i det långa loppet.
Du ska leta efter spelare som är loose-passive och utnyttja deras svagheter, men du ska inte själv spela som en loose-passive-spelare.
Tight-passive-spelare är med i få potter och spelar bara när de har riktigt bra händer.
De spelar alltså så pass defensivt att alla lägger sig när tight-passive-spelaren väl vågar gå med i potten. Det är förödande för tight-passive-spelarna då de i princip aldrig kan mjölka ur motståndarna på pengar då de bara lägger sig.
Spelare som är tight-passive är lätta att möta. Mot dessa spelare ska du passa på att bluffa och semibluffa då det är riktigt effektivt. Detta då tight-passive-spelarna lägger sig på nästan allt.
Kommer det något skrämselkort såsom ett ess lägger de sig, och likaså lägger de sig ofta redan innan floppen vilket gör att det är enkelt att sno deras blinds genom att göra en blind steal-manöver.
En spelartyp som är ännu mer defensiv än spelare som är tight-passive kallas för rocks (stenar). Som du hör på namnet är de spelarna ännu mer stillasittande och förutsägbara.
Nej, det är inte bra att vara tight-passive. De är för lätta att läsa, och de har svårt att vinna några pengar när de väl får en bra pokerhand.
Leta i stället upp tight-passive-spelare och utnyttja därefter deras svagheter för att tjäna pengar.
Spelare som är loose-aggressive är med i många potter och gillar att både höja och återhöja. Deras starkaste kort är att de är svåra att läsa och att de är bra på att bluffa.
Det finns många pokerproffs inom Texas Holdém som spelar med en spelstil som är loose-aggressive och trivs väldigt bra med det. Så länge man inte höjer på precis allt och blir en fullkomlig maniac är detta en bra spelstil.
Ja, det är bra att vara loose-aggressive så länge du inte går helt överbord och höjer och återhöjer på precis allt.
Möter du en loose-passive-spelare som har en balanserad spelstil och bluffar "lagom mycket" är den spelaren nästan alltid en svår nöt att knäcka. Deras svårlästa spelstil gör att det är svårt att med någon större säkerhet kunna förutsäga vad de har för händer.
Tight-aggressive-spelare är med i ganska få potter, men när de väl går med i en pott spelar de aggressivt och strategiskt. De är svåra att möta och experter på att vinna så mycket marker som möjligt när de väl har bra kort.
Ja, det är bra att vara tight-aggressive då du således spelar oförutsägbart men samtidigt inte slarvigt.
Spelar du vid ett pokerbord med många tight-aggressive-spelare är det bäst att byta pokerbord till något där mer lättbesegrade spelartyper finns.
Men om du väl spelar mot spelare som är tight-aggressive, tänk på att inte låta dem mjölka dig på pengar utan lägg dig om du har en hand som inte är bra nog för att följa med i potten.
Räkna på pottodds och förväntat värde (ev) och gå bara med i givar som förmodligen kommer vara lönsamma för dig.
Inom poker är det viktigt att vara oförutsägbar och aggressiv. Därför lönar det sig mest att vara tight-aggressive eller loose-aggressive.
Mest populär bland duktiga spelare är tight-aggressive-spelstilen som betraktas som den bästa grund-spelstilen. Alltså den spelstil du helst ska ha innan du vet vad spelarna du möter har för spelstilar.
Men loose-aggressive ses som mint lika bra, men samtidigt lite mer svårlärd och med högre krav på rutin inom poker.
De sämsta spelstilarna är loose-passive och tight-passive som båda räknas som allt för defensiva och lättlästa spelstilar.
Som du märkt lönar det sig i princip alltid att vara aggressiv. Med en aggressiv spelstil blir du oförutsägbar och kan använda offensiva taktiker såsom att höja rejält för att få spelare med mediokra händer att lägga sig så de inte blir ett hot vid framtida satsningsrundor.
Men du ska samtidigt tänka på vikten av att kunna anpassa din egen spelstil efter motståndet. Möter du en maniac som bara höjer och höjer med dåliga kort lönar det sig att spela tight och passivt, och att gå med i potten först när du själv har en bra hand.
Likaså är loose-passive-spelare och tight-passive-spelare så pass försiktiga att de alltid är i underläge mot spelare som klarar av att spela offensivt, alltså loose-aggressive och/eller tight-aggressive.
