Så har matpriset rört sig år för år (2010-2024)

Här får du en tydlig genomgång av hur matpriserna utvecklats från 2010 till 2024, varför priserna ökat och vilka faktorer som styrt matkostnaderna i Sverige.

Varför har maten blivit så dyr?

Maten har blivit dyrare för att energi, transporter, råvaror och insatsvaror som gödsel och foder har ökat kraftigt i pris. Dessutom har inflation och globala störningar höjt kostnaderna i hela kedjan från producent till butik. Exempel på globala störningar är coronaepidemin och kriget i Ukraina.

En ytterligare förklaring är den svaga konkurrensen inom svensk dagligvaruhandel där Ica, Axfood och Coop dominerar marknaden och gör det lättare för prisökningar att slå igenom.

Hur förändrades matpriserna 2010–2024?

Matpriserna låg stabilt fram till slutet av 2010-talet, men utvecklingen förändrades snabbt efter 2019. År 2020 steg priserna med 1,0 procent och 2021 med ytterligare 1,7 procent, enligt SCB:s decembermätningar för livsmedel och alkoholfria drycker. Det innebar en total ökning på knappt 3 procent jämfört med 2019.

Den största ökningen kom 2022. Då ökade matpriserna med hela 18,2 procent, vilket var den största uppgången på flera decennier. År 2023 fortsatte ökningen, men i lägre takt, med 5,3 procent. Sammantaget låg matpriserna då nästan 28 procent över nivåerna 2019.

Under 2024 steg priserna med ytterligare 1,7 procent och nådde ett index på 130, vilket motsvarar totalt 30 procent högre matpriser än 2019. 2025 förväntas matpriserna öka i betydligt lugnare takt, troligen omkring 2–4 procent.

År	Index	Förändring mot föregående år	Förändring jämfört med 2019
2019	100,0	–	-
2020	101,0	+1,0 %	+1,0 %
2021	102,7	+1,7 %	+2,7 %
2022	121,4	+18,2 %	+21,4 %
2023	127,8	+5,3 %	+27,8 %
2024	130,0	+1,7 %	+30,0 %

Vilka matvaror har blivit dyrast?

Några av de varugrupper som ökat mest i pris mellan 2020 och 2025 är:

Mejeriprodukter (särskilt ost och smör)

Mejeriprodukter har ökat kraftigt i pris eftersom produktionen är mycket energikrävande och påverkas kraftigt av dyrare el, transporter och foder till mjölkkor. Smör och ost är extra känsliga då stora mängder råvara går åt per kilo färdig produkt.

Kaffe (stark global prisuppgång)

Kaffe har blivit ett av de dyraste livsmedlen eftersom priset har skjutit i höjden till följd av dåliga skördar i Brasilien, klimatpåverkan, höga fraktkostnader och en svag krona som gör importen ännu dyrare.

Grönsaker (ökade klimat- och energikostnader)

Grönsaker har stigit mycket i pris, särskilt växthusodlade produkter som gurka och tomat, eftersom odlingarna kräver stora mängder energi för uppvärmning och belysning. Torka, översvämningar och dyrare gödsel har också pressat upp priserna.

Kött (dyrare foder och transporter)

Köttpriserna har stigit kraftigt på grund av högre kostnader för foder, energi och transport.

Bröd (dyrare spannmål och el)

Spannmålspriserna steg kraftigt under åren med störda leveranskedjor. Själva bakningen kräver också mycket el, vilket gjorde prisuppgången för bröd extra tydlig under 2022–2023.

Nedan kommer en tabell med uppskattad prisökning för de varor vi precis pratat om. Datan bygger främst på källor hos SCB, Aftonbladet, DN och Expressen. Någon samlad källa med exakta prisökningar per produkt finns inte för de år som tabellen tar upp.

Produktkategori	Prisökning
Mejeriprodukter	≈ +30 %
Kaffe	≈ +40 %
Grönsaker	≈ +15 %
Kött	≈ +25 %
Bröd och spannmålsprodukter	≈ +20 %

Hur ser framtiden ut för matpriserna?

Prognoserna pekar på att matpriserna fortsätter öka 2025–2027, men inte med lika mycket som förut. För 2025 handlar det troligen om årliga ökningar på omkring 2–4 procent, och under 2026 kan ökningstakten bli ännu lägre, ungefär 1–3 procent, förutsatt att inga större störningar inträffar.

Samtidigt finns det faktorer som kan driva upp priserna igen. Några av dem är ökade råvarupriser, klimatpåverkan, naturkatastrofer, logistikproblem och växelkursförändringar.

Tips för att sänka matkosnaderna

En sak man kan göra är att jämföra färdigplockade matkassar mot varandra för att se hur mycket det kostar jämfört med att köpa mat i affären. Det är även en bra idé att utnyttja kuponger och medlemspriser som är knutna till den kedja du handlar mest hos.

Ett ytterligare sätt att spara pengar vid matinköp att jämföra kilopriser, eftersom förpackningsstorlekarna ofta skiljer sig mycket mellan butiker.

Läs mer: 10 spartips för en bättre ekonomi